7/2-08 (igen!)

Sen vände allt,
och det blev bra igen.

Det är fint när deppen bara flyger sin väg.
Det är musiken som gör det.

Jag blir helt drogad och lycklig av att sitta med mig själv och spela gitarr och sjunga högt som fan, veta att ingen hör om det låter falskt, detta är inte för någon annan än mig själv.
Det gör mig trygg.
Ibland är ensamhet en jävligt positiv sak.

Och sen blev jag nöjd med fotona jag klickade av idag, och det gör ju inte heller saken värre.
Självförtroendet är på fot igen,
och det är bra.
Utan självförtroende tynar man bort,
eller "då är man bara en liten lort", kanske.
Eller något värre än det.



Kärlek på er.

(dagens låt är lätt Att fånga en fjäril - Lars Winnerbäck <3
bezt. <3)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback