omenflicka

Idag har nog varit en ganska bra dag,
jag glömmer ofta bort allt bra när jag kommer hem till min ensamhet.
Mina kompisar är så fina. Allting är egentligen ganska fint.

Jag har ont i magen och i huvudet och det känns som att jag ska svimma vilken sekund som helst.
Men vad gör det?

Allting känns ju ändå så fint.


Jag känner mig ganska kreativ också.
Äntligen har jag kommit igång och börjat fota mer.. kreativt.
Jag vet inte om jag vill lägga upp fotona i vilket fall,
de känns lite för nära.

Föresten hatar jag Niklas.
Om jag vågat hade jag skrivit varför här.
Men jag vet vad följderna kommer bli. Jag vill inte ha de följderna, så jag skiter i det.

I'm just loosing my dignity


Alltså, detta året har börjat så bra. Jag börjar trivas mer och mer med mig själv, och det är värt allt.
För vad är jag utan mig själv?
Jag börjar kunna skita i mina fobier och bara trotsa de. Då försvinner de. Det är bra.
Sen kommer cpidioten och förstör allting.
Jag skulle nog helt seriöst kunna döda.

Ja, jag är läskig.

Pappa är bra och har lånat massor av Monty Python och John Cleese saker.
Det är väldigt nice.

Det kommer bli en skrattig kväll.

Puss.