omenflicka

Allting är så likgiltigt.
Ingenting spelar egentligen någon roll.
Dagarna går så fort att jag inte ens hinner blinka.

Det är ganska jobbigt att känna så,
men ändå mår jag ganska bra.
Det finns alltid de som har det så himla mycket sämre.
Jag inser iaf det nu.

Mitt dåliga samvete äter upp mig inifrån.
Det gör ont.

Mina kompisar är väldigt bra,
de ska inte ta illa upp över nånting jag skriver.
Det är ni som gör att jag ändå kan skriva "det är ändå ganska bra".
Jag finns inte utan er,
hoppas ni vet det.
Älskar er.




Förlåt.
Förlåt alla för allt jag gjort.
verkligen.