omenflicka

jag vet inte
jag är förvirrad
alla känslor
sätts på spel
jag känner mig svår
jag vet inte
vad jag tycker och känner
jag är bra på att
ge upp i fel tillfälle
ge upp när det faktiskt blåser på rätt håll

jag är ensam i magen
tankarna blir större och större
tills det ingenting annat får plats
ingen.

egentligen mår jag bra
men det är som att någon lagt ett lock över mitt medvetande
jag kan inte riktigt ta emot längre
jag kan inte riktigt bry mig om saker som jag brukar bry mig om.
jag ifrågasätter
allt
i grunden är det bra
men det känns som att ingen förstår.
jag tänker tankar som man inte ska tänka
man måste försöka
anpassa sig
men jag orkar inte

åt helvete med allt
för jag orkar inte försöka mer