omenflicka

Inlåsta tankar

Bränner ikapp med såret i min mage

tejpad,

lagad,

blodig

det hade varit lätt att glömma

om inte omvärlden varit så knivskarp i din frånvaro

nyktert ensamt tomt. litet.

"om man aldrig får må riktigt dåligt tar man allt förgivet. då blir man en svag och liten människa"

mamman mamma fina mamma jag kan inte berätta

dålig dålig hålig förlåt men jag litar aldrig fullt ut

tungan är tom sval ensam

jag vet vad mina läppar är till för,

jag vill fortfarande

saknar fortfarande

men hoppet krymper nu

krymper och krymper och finns snart inte mer

in med nikotinet

ut med dig

hjärtat dunkar

min blodiga mage andas ut

det finns nog en poäng i att vara fri ändå